"Släpp fångarne loss, det är vår!Var mänska i sin själ i grunden vill så väl!". Nej, det var längesen. Lås in dom och kasta bort nyckeln! Det ligger närmare tidsandan i onådens år 2020. Aptrist är ett annat ord som flyter upp ur den samtida skiten. Ett opinionspinat, kallt landskap med frekventa digitala skampålar. Det gapas och väsnas överallt, men de mest plågsamma skriken är mjutade. Tystade med antidepressiva. Det glänser coolt om SUVen - för att vi är värda det, när så mycket dör i hettan. Arga män ses gräva efter fakta som bevisar att meningsmotståndarna inte begriper någonting. De trängs runt samma hål någonstans ute till höger, där man mest får upp saker om Sverige. Det är Sverige som är det viktiga! Skottlossning hörs oroväckande nära. Några som skiter i Sverige skjuter varandra. Till vänster ser de också gravallvarliga ut. De har upptäckt "strukturer". Därför har de rätt. En vit man förklarar vad vita får göra och inte göra. Rasifierad, könsmaktsordning - vilka jävla nazistord.

Om jag säger att jag är pensionär förstår du att detta bara är gubbgnäll. Att min verklighetsbild har stelnat och förkalkats. Min blick för nytt, friskt och lekfullt är grumlad.  Jo visst. Det var inte bättre förr. Vi lever fortfarande i en på många sätt bra tid. En sen kväll när jag behöver slå upp ett ord hamnar jag, inte i Wikipedian, utan i Nissepedian. Jag läser några artiklar och skrattar innan jag går och lägger mig.