1. Rått kött, av Tomasz Krystamera.
En osentimental skildring av ännu en karlsloks misslyckade liv. Fylld av övergrepp och äckligheter.

2.  Stäng inte när du bajsar, av Viveka Hög.
Om en växande passion utan gränser, mästerligt skildrad av en ung debuterande stjärna på den litterära himlen.

3. Stäng när du bajsar, av Anders Hög.
Om ett förhållande på väg att krackelera. Högs prosa sprakar oavbrutet.

4. Bränt fläsk, av Eva Brömmer Ståhlmage.
En stinkande hög av ord om det nutida Sverige av en författare som också hon är i högform. Svartbränd humor på högsta nivå, och självklart dokumentär.

5. Gubbarna på taket, av Gunnar Gabrielsson.
En bok om cirka tio gubbar på ett tak. Sprängfull av galna upptåg på en begränsad yta. Så rolig att man nästan måste skratta lite.

6. Dammsugarvåld, av Emily Rosenhag.
En gripande berättelse om en flickas svåra uppväxt, i ett hem präglat av missbruk och undermålig sophantering.

7.  Kärlekens blinda hjärta, av Hanne Dahlgren.
Den svikna kvinnans bultande, blodfyllda organ tvingas ställa frågan: Är det det här du kallar kärlek?

8. Piskrapp mitt på ljusa dagen, av Abile Obikvele.
Om kolonialismens och rasismens inflammerade och aldrig övergående skavsår. Så mycket elände har du aldrig fått för pengarna. Och så en strimma hopp.

9. Min hora till syster, av Ellinor Abrahamsson
Om två systrar som tar heder och trosor av varandra i en desperat jakt på mänsklig värdighet och en ond man. Relationer som redan från början är trassliga och som blir allt sämre. Och så en strimma hopp.

10. Jag tar den i min hand, av Youssef Dalazir
En dokumentärroman om utsatt homosexuell kärlek i nittonhundratalets Marocko. Vägen mot den slutliga katastrofen är hård och fylld av potthål.

Efter att ha läst denna lista inser jag att min egen bok Camp Svartsjön knappast har en chans.